Idag tog Simon och Bernard en skön promenad till Botaniska trädgården där det ryktades att Jocke skulle hålla hus vilket han inte gjorde men vi träffade en massa andra djur istället. Vi såg sköldpaddor och skvallerormar och ödlor och papegojor och en två meter lång karp och en massa ålar. Papegojorna är inte alls rädda för människor och en förbipasserande uteliggare berättade att de kunde sitta på armen och äta ur handen om man hade fågelfrön där, något som vi kanske provar på en vacker dag.


1. Skön fågel
2. Giftig spindel
3. Örjan
4. Skvallerorm
5. Mysig plats
6. Rosa gardiner

I Lördags var det Australiens nationaldag vilket innebar väldigt mycket folk, lite konserter och fyrverkeri. Vi gick ut på stan runt ett-tiden och gick omkring lite och sen gick vi ner till hamnen och solade och åt lite mat innan vi plankade båten till Operahuset. Vi såg eldslukare, svärdslukare, motorsågsjonglörer, flygande papegojor och en skön dinosaureödla. På kvällen gick vi till Cargo Bar som var en fin klubb nere vid vattnet. Idag har vi varit på Marouba Beach som låg rätt långt bort men det var väldigt fint och vågorna var sjukt stora. Vi har även sett finalen i Australian Open som var grym. Nu har vi ungefär två veckor kvar i Sydney innan vi åker ut i bushen och plockar frukt. Det komme bli slitigt men förhoppningsvis väldigt lärorikt.

Det var ett tag sedan vi uppdaterade men det beror på att det inte har hänt så mycket i våra liv. Vi har varit ett par gånger på stranden och varit ute och festat lite. Vi har även fått besök av en tjej från Bodafors som heter Bella. Hon har bjudit oss på glass och köpt iskallt vatten när vi kickat boll i Hyde Park. I Onsdags var vi på en klubb som heter Scary Canary där en av våra rumskamrater jobbar och det var rätt så trevligt och drinkarna kostade 3$ vilket ledde till att vi inte kom in på några fler ställen så vi fick traska hem rätt tidigt. Simon valde att sova en meter bredvid sängen (på golvet) av någon outgrundlig anledning och hade således en aning ont i ryggen dagen därpå.
Trots det vaknade hela gänget med ett strålande humör och vi har städat vårat rum, tvättat en massa kläder och fixat en massa. För att fira våran produktiva dag tog vi en skön kvällspromenad till Darling Harbour och chillade och tog lite bilder. När vi kom hem såg vi på Australian Open som är väldigt på g nu här i Australien.

För att komma bort från storstadsstressen bestämde vi oss för att åka ut till Blue Mountains tillsammans med två av våra rumskamrater. Vi var tvunga att åka redan klockan 8:00 (på morgonen!!!) och tre timmar senare steg vi av tåget på någon liten station. Väl framme delade vi på oss eftersom de andra skulle stanna en extra dag där och därför köpte en lite dyrare biljett.


Vi hoppade på bussen och gick av vid Scenic World där man kunde åka en häftig linbana och ett tufft tåg samtidigt som man fick njuta av den fina utsikten. Blue Mountains är en riktigt mäktig dal med en massa höga berg, exotiska träd och blå "luft". Planen var att åka ned med tåget och sedan åka upp med linbanan och därefter fortsätta bussresan som hade 29 olika stopp med sevärdheter, med bussar som gick varje halvtimme så man kunde hoppa på och av när man ville.

Vi åkte ned med tåget som var riktigt tufft för det lutade med 52 grader och de spelade signaturmelodin till Indiana Jones där. När vi kom ner fanns det två olika vägar till linbanan. En mesig turistpromenad på 10 minuter (på någon larvig träbro) samt en lite coolare "rainforest walk" som tog 45 minuter. Som de stenhårda äventyrare vi är valde vi regnskogspromenaden, trots att vi bara hade shorts, linne och tofflor samt varsin tung väska. Rengskogsvägen löpte paralellt med träbron och vi skrattade gott åt gröngölingarna som valde att gå mes-promenaden. Efter några hundra meter såg vi inte till bron mer vilket kändes bra, vi ville gå våran hårda regnskogspromenad ensamma.


När vi gått en bit hittade vi en tuff klippa som vi klättrade upp på och där tog vi lite blandade kort och beundrade den fina utsikten. Efter 20 minuter hade vi tröttnat på att ta coola bilder på varandra och begav oss nedåt mot vår stig igen. När vi gått någon halvtimme till började terrängen att bli lite hårdare och vi började tvivla på de så kallade 45 minutrarna som det skulle ta, men vi följde järnpinnarna som stack fram med jämna mellanrum och vi var vid gott mod. Efter ytterligare en halvtimme började det kännas mindre bra eftersom vi började misstänka att något var fel. Nu klättrade vi omkring på den sluttande klippväggen men järnpinnarna var fortfarande där vilket vi såg som ett gott tecken.




Efter den klippiga terrängen kom vi in i djungeln igen där det äntligen var lite skugga. Vi stannade till för en liten kisspaus vid en lerig grotta med vi fick bryta upp nästan med detsamma eftersom Bernard blev anfallen av en farlig blodigel som bet sig fast på hans fot. En kvart senare kom vi fram till en vägskylt. Vi blev lite smått besvikna efter som den såg ut så här:

7
Två timmar till platsen där vi kom från och två timmar till Ruined Castle. Nu förstod vi nästan att någonting hade gått snett men vi tänkte inte gå tillbaka samma jobbiga väg så vi styrde våra steg mot Ruined Castle som lät rätt häftigt. Efter en kvart mötte vi ett trevligt australiensiskt par och fick reda på att vi var på väg mot "the bush", vilket inte kändes så jätteroligt. Tydligen hade vi kommit in på någon konstig vandringsled och det enda sättet att ta sig tillbaks var vägen vi vandrat på, så vi fick ta och vända. Tillbakavägen gick smidigare eftersom vi kände till terrängen mycket bättre och inte tog lika många fotopauser, så efter någon timme var vi tillbaks där vi startade och kunde snabbt se vad vi gjort för fel när vi började våran promenad. Det lilla misstaget vi begått var att inte titta så noga på skylten vid vägskälet... samt att inte läsa på skylten en bit in på vår stig:

Idag skulle Bernard och Joakim gå till Oxford Street (som även är tillhåll för majoriteten av Sydneys homosexuella... sammanträffande?). Simon ville hellre sitta under en kork-ek och lukta på blommorna och begav sig därför till den botaniska trädgården i hamnen. Den botaniska trädgården är jättestor och där man strosa omkring i timmar och se på alla växter, lyssna på de vidriga fladdermössen som hänger överallt eller doppa fötterna i någon av de många dammarna. De hade för tillfället en utställning som hette Sex & Death som inte var så spännande som det lät. Hur som helst en riktigt skön park att hänga och så pass stor att man kunde vara ifred om man så ville.



1. Sex & Death
2. Nötknäppare
3. Batman
4. Fjäril



1. The Pyramid
2. Operahuset
3. Några av de tusentals fladdermöss som hänger i träden



1. Sista bilden innan batteriet tog slut blev på en skön papegoja som lunchade på några saftiga grässtrån.

Imorgon ska vi till Blue Mountains som tydligen ska vara rätt häftigt. Kommer nog något inlägg om det under veckan!

I Hyde Park ligger ANZAC War Memorial, som är ett minnesmärke över det första världskriget. Utsidan är utsmyckad av bronsstatyer som symboliserar olika delar av armén, så som infanteriet och sjukvårdarna. När man stiger in i byggnaden möts man av en stor kupol som är täckt av 120 000 guldstjärnor, en för varje soldat från New South Wales-området. Byggnaden blickar ut mot Lake of Reflection eller Pool of Remembrance som är en stor, rektangulär pool.

Vi hade tagit oss ner till hamnen som resten av allt folk här i Sydney och trots att vi var där redan klockan 17:00 var det redan knökfullt. De andra från lägenheten hade gått ut redan klockan tio på morgonen för att få bra platser. Vi hittade i alla fall en hyfsad plats med utsikt mot operahuset. Tyvärr glömde jag den lilla biten där man fäster kameran på stativet så det blev inte så många bra bilder.


Vi tittade på de första fyverkerierna som de sköt av klockan 9 och sedan gick vi in på en av gatorna där det var riktigt mycket liv och rörelse. Vi dansade och drack några öl och när klockan närmade sig tolvslaget gick vi tillbaks till hamnen och positionerade oss. Fyrverkerierna var riktigt mäktiga och det var det häftigaste nyårsfirandet vi varit med om, helt klart.