Potpurri
Oväder
I skrivande stund sitter vi på innerbalkongen denna söndagskväll och blickar ut över ett regnigt Sydney. Fredagen var riktigt fin och den tillbringade vi på Bondi Beach för att sedan gå ut en sväng på en klubb som heter Side Bar här i Sydney. Lördagen var även den rätt fin men inte tillräckligt för att vi skulle åka ut till stranden så vi la oss i en närliggande park och solade och spelade gris med Simons flip-floptoffla.
Eftersom vi underskattade solen och överskattade solkrämen så är vi lite lätt brända, men vill man vara fin så får man lida pin och det kommer försvinna så småningom och en gyllenbrun bränna kommer att infinna sig. Hur som helst så har dagen varit väldigt lugn. Söndagar är aldrig bra, oavsett var man befinner sig och hur arbetslös man än är den följande veckan.
Värt att nämna är att en turist blivit hajbiten i Bondi i fredagskväll, så vi har laddat iPodsen med Jaws-temat så vi är redo nästa gång vi ska dit (kanske på tisdag).
Till vänner och familj: Vi hann tyvärr inte skicka några riktiga julkort, men håll utkik i mail-boxen när det börjar närma sig den 24:e så kanske det dimper ner ett juligt e-post.
Blöta hälsningar från
Simon, Joe och Berra
Eftersom vi underskattade solen och överskattade solkrämen så är vi lite lätt brända, men vill man vara fin så får man lida pin och det kommer försvinna så småningom och en gyllenbrun bränna kommer att infinna sig. Hur som helst så har dagen varit väldigt lugn. Söndagar är aldrig bra, oavsett var man befinner sig och hur arbetslös man än är den följande veckan.
Värt att nämna är att en turist blivit hajbiten i Bondi i fredagskväll, så vi har laddat iPodsen med Jaws-temat så vi är redo nästa gång vi ska dit (kanske på tisdag).
Till vänner och familj: Vi hann tyvärr inte skicka några riktiga julkort, men håll utkik i mail-boxen när det börjar närma sig den 24:e så kanske det dimper ner ett juligt e-post.
Blöta hälsningar från
Simon, Joe och Berra
Kvällsutsikt
Lägenhet
Nu har vi flyttat in i en lägenhet på Castlereagh Street. Den ligger på 25:e våningen (35 våningar totalt) och vi har en riktigt fin utsikt över staden. Vi har lyckats hamna i ett av de finare områdena och byggnaden vi bor i är sjukt fin. Vi har tillgång till squash-banor, swimming-pool, jaccuzzi, gym och bastu. Det är frostade glasdörrar till toaletterna och toalett-papper av bladguld. Lägenheten vi bor i är helt ny så det är fräscht och fint och skönt möblemang, och vi trivs grymt bra. För tillfället ser våran morgonrutin ut så här:
1. Vaknar runt klockan 9.
2. Fixar i ordning lite frukost bestående av typ toast, te, korv och munkar.
3. Åker ner till gymmet och tränar någon timme.
4. Simmar några rundor i bassängen
5. Mjukar upp kroppen i bubbelpoolen.
6. Bastar.
7. Bubbelpoolen igen.
8. Duscha.
9. Åker upp till lägenheten igen.
10. SIESTA!
Här kommer lite bilder på lägenheten och våran utflykt till Darling Harbour.
Nu ska vi korka upp ett glas vin och lyssna på lite musik på balkongen, ha det så bra där hemma nu. Vinter kan också vara kul ibland!
Hälsningar,
Bernie, Joe och Simon
1. Vaknar runt klockan 9.
2. Fixar i ordning lite frukost bestående av typ toast, te, korv och munkar.
3. Åker ner till gymmet och tränar någon timme.
4. Simmar några rundor i bassängen
5. Mjukar upp kroppen i bubbelpoolen.
6. Bastar.
7. Bubbelpoolen igen.
8. Duscha.
9. Åker upp till lägenheten igen.
10. SIESTA!
Här kommer lite bilder på lägenheten och våran utflykt till Darling Harbour.
Nu ska vi korka upp ett glas vin och lyssna på lite musik på balkongen, ha det så bra där hemma nu. Vinter kan också vara kul ibland!
Hälsningar,
Bernie, Joe och Simon
Lördag
Vår första lördag i Sydney och det skulle ju självklart firas. Vi gick ner på stan och kom tillbaks med en låda Heineken och två påsar Doritos och satte oss vid uteplatserna. Efter att ha suttit där en stund och lyssnat på ett gäng högljudda britter fortsatte vi till vårt rum där powernaps stod på schemat. Tyvärr var Simons festsug försvunnet när han vaknade (han vaknade nästan inte) så Bernard och Joakim fick fortsätta ut i natten utan deras bästa vän. Kvällen var i alla fall väldigt trevlig. Bilderna här under bör inte tas på blodigt allvar.
Cheers!
Kvällspromenad
I förrgår gick vi ut en sväng på stan för att äta en bit mat.
Det är imponerande att se enorma skyskrapor blandas med slitna små affärer. Det blir en väldig kontrast.
Någonting som vi observerade när vi gick omkring i shorts och flipflops var att de flesta har på sig långbyxor.
Efter att ha gått omkring i någon timme började magen kurra och vi bestämde oss för att hitta något trevligt ställe att sätta oss på. Drömmarna om saftiga stekar och skummande pints försvann lika snabbt som de dykt upp när vi gick in på ett litet kebabhak. Det gäller att vara ekonomisk när man är backpacker. Simon och Jocke var nyfikna på huruvida man blev magsjuk eller inte av kebaben och beställde in varsin rulle. Bernard var inte riktigt lika modig och valde en hamburgare. Maten var hyfsad, varken mer eller mindre men hålet i magen var tilltäppt.
Det är imponerande att se enorma skyskrapor blandas med slitna små affärer. Det blir en väldig kontrast.
Någonting som vi observerade när vi gick omkring i shorts och flipflops var att de flesta har på sig långbyxor.
Efter att ha gått omkring i någon timme började magen kurra och vi bestämde oss för att hitta något trevligt ställe att sätta oss på. Drömmarna om saftiga stekar och skummande pints försvann lika snabbt som de dykt upp när vi gick in på ett litet kebabhak. Det gäller att vara ekonomisk när man är backpacker. Simon och Jocke var nyfikna på huruvida man blev magsjuk eller inte av kebaben och beställde in varsin rulle. Bernard var inte riktigt lika modig och valde en hamburgare. Maten var hyfsad, varken mer eller mindre men hålet i magen var tilltäppt.
När vi tröttnat på parken började vi röra oss hemåt. På hemvägen gick vi förbi Starbucks, och eftersom varken Simon eller Joakim hade varit där någon gång tidigare kändes det som en självklarhet att beställa varsin kaffe.
Tyvärr verkade de som jobbade där inte förstå att det är en omöjlighet att dricka take away-kaffe som är för varmt vilket drar ner betyget lite, men det var ett gott kaffe när det väl svalnat.
En dag i parken
I natt vaknade vi klockan två av någon outgrundlig anledning. Vi satte på en film som vi tyvärr inte såg klart på eftersom ingen orkade höja volymen. Vi somnade om och vaknade väldigt pigga klockan 7 på morgonen, och blickade ut över ett regnigt Sydney. Vi startade upp datorerna och la oss tillrätta. Eftersom Joakim stal Simons dator fick Simon sitta på golvet bredvid Bernards säng och titta på One Tree Hill. Det var ganska kul. Vid 11-tiden gled vi ner till köket och lagade till en brakfrukost som bestod av spaghetti och tomatsås. Simon vann den sista Spiderman-chokladpuddingen genom en tuff Sten-Sax-Påse-kamp. Efter maten gick vi upp till vårt rum igen och satte på I Now Pronounce You Chuck & Larry med sopan Adam Sandler. Efter 45 minuter så slutade filmen fungera och i samma veva slutade det att regna, så Joakim bestämde sig för att gå ut i parken. Efter någon timme vågade sig de övriga i trion ut, och nu hade det blivit riktigt varmt och skönt ute. Solen brände ordentligt och efter att ha kastat lite flipflop-toffla (i brist på boll och frisbee), tittat på några söta hundar och tagit lite kort gick vi och köpte vatten och gick hem och nu sitter vi här och Simon har just vunnit två av tre Betapet-matcher mot Bernard.
Ikväll ska vi gå ut och äta en bit mat och handla frukost och imorgon tänkte vi åka till Bondi Beach och fixa en skön bränna.
Blandade bilder
packningen och ressuget har ankommit
kära dagbok!
igår när vi låg på rummet och tog en välbehövlig powernap, blev vi väckta av en tant som sa att våra bagage hade kommit. vi blev förstås glada, och jag(joakim) och bernhard valde att direkt gå och ta en dusch, raka oss, smörja in oss och allmänta fräscha upp oss, med tanke på att vi inte haft tillgång till ombyte osv på ett bra tag. det kändes riktigt bra och livslusten steg väl med sisodär 200%. men simon då? jo, simon valde att forstätta sova som en stock och detta gällde även när vi försökte väcka honom och säga att det var dax att gå ut och käka.
nu har han dock insett att en dusch vore att föredra så nu är vi alla fräsha och glada.
sydney som stad har bara blivit bättre och bättre. hade det inte blivit bättre än vårt första intryck hade det iofs varit vältgt konstigt. våran trip från flygplatsen till hostelet var inget man blev jätteimponerad av direkt. jag tror vi gick genom varenda slum-gata och allt kändes allmänt skabbigt. sen spelade säkert vissa andra faktorer in oxå, såsom bagagesakna, trötthet och hetta.
men när vi har spatserat runt i sydney nu på senare dagar så har det varit som man förväntade sig, fint och fräscht.
alla är så sjukt trevliga oxå, något man iofs hade hört innan, men det är verkligen så. ordet "mate" används flitigt och vill man fråga någon något får man alltid ett vänligt svar. sånt gillar vi!
idag blir det antingen gå runt i staden och reka lite, eller så tar vi en första trip till bondi beach, något som moder natur får avgöra. blir det molnigt är det perfekt att gå runt och härja i city och är det sol blir det beachen, ja, ni förstår nog.
en liten rolig detalj är att vårt hostel ligger på samma gata som en jättestor byggnad som råkar vara posten. ska in där och flasha med mitt personalkort från postenterminalen i nässjö, då måste jag ju få jobb :)
nu ska vi ner och laga mat. ha det så bra i övriga världen!
ps. lita inte till 100% på vad dom andra skriver här på bloggen. de har en viss tendes att krydda på bloggen med diverse felaktiga personangrepp osv. sån är inte jag, jag är den mest objektiva av oss 3. ds.
simma lugnt i snön!
igår när vi låg på rummet och tog en välbehövlig powernap, blev vi väckta av en tant som sa att våra bagage hade kommit. vi blev förstås glada, och jag(joakim) och bernhard valde att direkt gå och ta en dusch, raka oss, smörja in oss och allmänta fräscha upp oss, med tanke på att vi inte haft tillgång till ombyte osv på ett bra tag. det kändes riktigt bra och livslusten steg väl med sisodär 200%. men simon då? jo, simon valde att forstätta sova som en stock och detta gällde även när vi försökte väcka honom och säga att det var dax att gå ut och käka.
nu har han dock insett att en dusch vore att föredra så nu är vi alla fräsha och glada.
sydney som stad har bara blivit bättre och bättre. hade det inte blivit bättre än vårt första intryck hade det iofs varit vältgt konstigt. våran trip från flygplatsen till hostelet var inget man blev jätteimponerad av direkt. jag tror vi gick genom varenda slum-gata och allt kändes allmänt skabbigt. sen spelade säkert vissa andra faktorer in oxå, såsom bagagesakna, trötthet och hetta.
men när vi har spatserat runt i sydney nu på senare dagar så har det varit som man förväntade sig, fint och fräscht.
alla är så sjukt trevliga oxå, något man iofs hade hört innan, men det är verkligen så. ordet "mate" används flitigt och vill man fråga någon något får man alltid ett vänligt svar. sånt gillar vi!
idag blir det antingen gå runt i staden och reka lite, eller så tar vi en första trip till bondi beach, något som moder natur får avgöra. blir det molnigt är det perfekt att gå runt och härja i city och är det sol blir det beachen, ja, ni förstår nog.
en liten rolig detalj är att vårt hostel ligger på samma gata som en jättestor byggnad som råkar vara posten. ska in där och flasha med mitt personalkort från postenterminalen i nässjö, då måste jag ju få jobb :)
nu ska vi ner och laga mat. ha det så bra i övriga världen!
ps. lita inte till 100% på vad dom andra skriver här på bloggen. de har en viss tendes att krydda på bloggen med diverse felaktiga personangrepp osv. sån är inte jag, jag är den mest objektiva av oss 3. ds.
simma lugnt i snön!
The botten is nådd
Fulla av förväntan steg vi av planet i Sydney, och det gick förvånansvärt smidigt att komma förbi alla säkerhetsinstanser. Nu var det bara att hämta vårt bagage och sedan glida iväg till vårt hostel.
Vi ställde oss vid rullbandet och väntade... och väntade... och väntade... och då hörde vi att de ropade ut våra efternamn och att vi skulle gå någonstans (vi hörde dock inte vart det var vi skulle gå). Efter andra uppropet haffade vi en ur personalen som pekade på en gubbe som tydligen gick omkring och letade efter oss. Vårt bagage hade tydligen inte kommit fram men vi lämnade Simons mobilnummer (som iofs inte fungerar eftersom han inte har fått något nät) samt adress och telenummer till vårt hostel.
Jaja, lite försenat bagage är inte hela världen. Visserligen hade vi rest i samma kläder i mer än två dygn (jeans!) och vi kände oss inte överdrivet fräscha, men vi var trots allt i Sydney.
Vi köpte en karta över Sydney och ringade in vårt slutmål. Fem minuters promenad från Centralstationen. För att komma dit kunde man välja mellan buss och tåg. Vi valde tåg som kostade 13 AUSDOLLAR (cirka 80 kronor). När vi åkt nerför den första rulltrappan började Bernard och Joakim tycka att det var onödigt att betala så mycket pengar för att åka en så kort bit (enligt kartan cirka 2 centimeter). De tyckte att det vore bättre att gå. Eftersom vi går efter majoritetsbeslut i vår resetrio fick Simon se sig slagen och vi åkte upp igen och gick ut genom huvudentrén på flygplatsen.
Jocke tyckte sig kunna veta åt vilket håll vi skulle gå genom att se på hur flygplanen landade (vilket var lite konstigt då landningsbanand spretade åt fyra olika håll. Vi började i alla fall gå längs en väldigt ful kanal och det blev bara varmare och varmare och väskan blev bara tyngre och tyngre.
När vi gått en bit så frågade vi en ung kvinna efter vägen till Centralstationen varpå hon skrattade lite och sa att det var på tok för långt att gå dit. Det skulle ta trettio minuter... kanske en timme. Hon rekommenderade oss att ta tåget som låg tio minuters promenad därifrån. Icke sa nicke, sa vi. We are going to explore the city by foot!
Vi fortsatte och gå och efter cirka en timme var vi fortfarande bredvid flygplatsen. Vi visste inte riktigt var vi var på kartan men kvinnan hade sagt att city låg rakt fram så vi fortsatte att gå. När vi stod och tittade på kartan och försökte komma på vart vi var så åkte en vänlig cyklist förbi, stannade en bit bort och frågade om vi behöver hjälp. Joakim svarade "No, it's okay" vilket var väldigt konstigt eftersom vi var vilse. Nästa cyklist stannade vi och han pekade ut vart vi var och gav oss en liten vägbeskrivning. Vi fortsatte vår långa vandring men det dröjde inte länge förrens vi var vilse igen. Jaja, vi hade i alla fall kommit bort från flygplatsen.
Istället för att fokusera på Centralstation bytte vi taktik och tog en liten bit i taget och en lämplig plats var Sydney Park. En snäll herre gav oss lite riktlinjer. Efter att ha gått över en bro så var det bara en halv centimeter på kartan till parken, men den lilla biten tog oss en timme att gå. Vi käkade lite och satte oss sedan på en bänk
och deppade. Det gick förbi en ung kille och vi frågade om vägen. Han var tydligen svensk, hette Fredrik
och hade kommit fram igår så vi fick hänga med till hans lägenhet och fick lite vatten, sen försökte vi hittade till vårt hostel tillsammans (han skulle på tåget som låg i närheten). Vi hittade till slut fram till vårt hostel som var helt okej.
Vi hade gått omkring i den stekheta värmen i fyra timmar innan vi hittade fram men vi hade sparat 80 kronor vilket måste ses som en vinst tyckte farbror Joakim och Bernard.
Vi somnade ungefär klockan fyra på dagen och vaknade klockan tre på natten och nu sitter vi framför våra laptops (eller Jocke har ingen så han får ligga och stirra i taket), lyssnar på musik och bloggar / spelar poker.
Det vore bra omårt bagage dyker upp idag (någon som vet vad vi kan få för ersättning?) så vi kan ta på oss kallingar som inte luktar currygryta.
Nu kan det i alla fall bara bli bättre och vi har en skön park precis framför vårt hostel som vi ska besöka när det börjar bli lite ljusare.
Ha det så bra i Sverige!
1. Hongkongs flygplats
2. Farbror Joakim
3. Vårt snygg handbagage
4. På väg till Sydney
5. Bernard är mysig i flygbussen
/ Simon, Bernard och Joakim
Vi ställde oss vid rullbandet och väntade... och väntade... och väntade... och då hörde vi att de ropade ut våra efternamn och att vi skulle gå någonstans (vi hörde dock inte vart det var vi skulle gå). Efter andra uppropet haffade vi en ur personalen som pekade på en gubbe som tydligen gick omkring och letade efter oss. Vårt bagage hade tydligen inte kommit fram men vi lämnade Simons mobilnummer (som iofs inte fungerar eftersom han inte har fått något nät) samt adress och telenummer till vårt hostel.
Jaja, lite försenat bagage är inte hela världen. Visserligen hade vi rest i samma kläder i mer än två dygn (jeans!) och vi kände oss inte överdrivet fräscha, men vi var trots allt i Sydney.
Vi köpte en karta över Sydney och ringade in vårt slutmål. Fem minuters promenad från Centralstationen. För att komma dit kunde man välja mellan buss och tåg. Vi valde tåg som kostade 13 AUSDOLLAR (cirka 80 kronor). När vi åkt nerför den första rulltrappan började Bernard och Joakim tycka att det var onödigt att betala så mycket pengar för att åka en så kort bit (enligt kartan cirka 2 centimeter). De tyckte att det vore bättre att gå. Eftersom vi går efter majoritetsbeslut i vår resetrio fick Simon se sig slagen och vi åkte upp igen och gick ut genom huvudentrén på flygplatsen.
Jocke tyckte sig kunna veta åt vilket håll vi skulle gå genom att se på hur flygplanen landade (vilket var lite konstigt då landningsbanand spretade åt fyra olika håll. Vi började i alla fall gå längs en väldigt ful kanal och det blev bara varmare och varmare och väskan blev bara tyngre och tyngre.
När vi gått en bit så frågade vi en ung kvinna efter vägen till Centralstationen varpå hon skrattade lite och sa att det var på tok för långt att gå dit. Det skulle ta trettio minuter... kanske en timme. Hon rekommenderade oss att ta tåget som låg tio minuters promenad därifrån. Icke sa nicke, sa vi. We are going to explore the city by foot!
Vi fortsatte och gå och efter cirka en timme var vi fortfarande bredvid flygplatsen. Vi visste inte riktigt var vi var på kartan men kvinnan hade sagt att city låg rakt fram så vi fortsatte att gå. När vi stod och tittade på kartan och försökte komma på vart vi var så åkte en vänlig cyklist förbi, stannade en bit bort och frågade om vi behöver hjälp. Joakim svarade "No, it's okay" vilket var väldigt konstigt eftersom vi var vilse. Nästa cyklist stannade vi och han pekade ut vart vi var och gav oss en liten vägbeskrivning. Vi fortsatte vår långa vandring men det dröjde inte länge förrens vi var vilse igen. Jaja, vi hade i alla fall kommit bort från flygplatsen.
Istället för att fokusera på Centralstation bytte vi taktik och tog en liten bit i taget och en lämplig plats var Sydney Park. En snäll herre gav oss lite riktlinjer. Efter att ha gått över en bro så var det bara en halv centimeter på kartan till parken, men den lilla biten tog oss en timme att gå. Vi käkade lite och satte oss sedan på en bänk
och deppade. Det gick förbi en ung kille och vi frågade om vägen. Han var tydligen svensk, hette Fredrik
och hade kommit fram igår så vi fick hänga med till hans lägenhet och fick lite vatten, sen försökte vi hittade till vårt hostel tillsammans (han skulle på tåget som låg i närheten). Vi hittade till slut fram till vårt hostel som var helt okej.
Vi hade gått omkring i den stekheta värmen i fyra timmar innan vi hittade fram men vi hade sparat 80 kronor vilket måste ses som en vinst tyckte farbror Joakim och Bernard.
Vi somnade ungefär klockan fyra på dagen och vaknade klockan tre på natten och nu sitter vi framför våra laptops (eller Jocke har ingen så han får ligga och stirra i taket), lyssnar på musik och bloggar / spelar poker.
Det vore bra omårt bagage dyker upp idag (någon som vet vad vi kan få för ersättning?) så vi kan ta på oss kallingar som inte luktar currygryta.
Nu kan det i alla fall bara bli bättre och vi har en skön park precis framför vårt hostel som vi ska besöka när det börjar bli lite ljusare.
Ha det så bra i Sverige!
1. Hongkongs flygplats
2. Farbror Joakim
3. Vårt snygg handbagage
4. På väg till Sydney
5. Bernard är mysig i flygbussen
/ Simon, Bernard och Joakim
Reporting from Hongkong
Efter många långa timmar från vår start i Eksjö sitter vi nu på flygplatsen i Hongkong och väntar på det sista flyget som ska ta oss till SYDNEY! Resan har gått helt okej, det har varit lite stressigt men ingenting som inte vi klarar av. :)
Virgin Atlantics plan är riktigt grymma eftersom de har en inbyggd skärm i stolsryggen där man kan se på en massa filmer, spela spel, se på serier och lyssna på en massa musik. Simon har vunnit över Joakim på frågesporten. Det var även gratis dricka på flyget och det nyttjades friskt. Det gick vilt till och vissa däckade tidigt medan andra satt och spelade sänka skepp mot varandra.
Nu ska vi snart bege oss ombord på det sista planet, vi ses i Sydney.
/ Jockman, Burre och Simon
Virgin Atlantics plan är riktigt grymma eftersom de har en inbyggd skärm i stolsryggen där man kan se på en massa filmer, spela spel, se på serier och lyssna på en massa musik. Simon har vunnit över Joakim på frågesporten. Det var även gratis dricka på flyget och det nyttjades friskt. Det gick vilt till och vissa däckade tidigt medan andra satt och spelade sänka skepp mot varandra.
Nu ska vi snart bege oss ombord på det sista planet, vi ses i Sydney.
/ Jockman, Burre och Simon
Vinprovning
Snart landar vi i Australien och det är på tiden att vi börjar lära oss lite om landets kultur. Med tanke på att det är helg kändes det som ett självklart val att börja med vinkulturen. Sagt och gjort, två förpackningar med australienskt vin införskaffades.
Det röda vinet är gjort av den blå druvsorten syrah (eller shiraz som den kallas i Australien, Sydafrika och Chile). Efter ett par glas kan jag konstatera att vinets smak är ungdomlig, fruktig och med en aningen bränd smak med inslag av mörka bär och vanilj. På det stora hela ett mycket gott vin som förmodligen ska avnjutas till en rejäl portion kängurubiff.
Nu över till vin nummer två, som är ett vitt vin. Vinet är gjort på den omåttligt populära gröna druvsorten chardonnay som härstammar från Frankrike. Chardonnay är en av de tre tillåtna druvor som får förekomma i champagne. Vinet är torrt, fruktigt och har en ungdomlig smak med inslag av tropisk frukt och majs. Passar perfekt till exemeplvis en skaldjurstoast eller en påse med grillchips.
Nu har jag endast valt ut två viner och slutresultatet är därmed inte representativt för hela den australienska vinkulturen, men av det jag har testat så har australienarna lyckats väldigt väl med denna gudabenådade dryck.
Jag hoppas att detta inslag kan bli en tradition och jag hoppas framför allt att ni är redo för en ny del av denna spnnande följetong. I nästa avsnitt som kommer publiceras om en dryg vecka kommer vi att gå igenom den spännande öl-kulturen och denna gång kommer vi inte att rapportera från en halvtom lägenhet på Grenadjärsgatan utan från en gnistrande sandstrand i Surfers paradise eller från en sjaskig western-bar i King's Cross.
A tout à l´heure !
Snart...
Här kommer ni att kunna följa vår resa de följande månaderna och vi ska göra vårt bästa för att uppdatera med text och bild så ofta vi kan.
Om sex dagar, det vill säga den andra December sätter vi oss på det stora silverglänsande vidundret till plan som under de närmsta 26 timmarna ska fungera som vårt hem. Någon gång under måndagen kommer vi att landa i Sydney där det förhoppningsvis kommer att stå en bil som ska transportera oss till Alfred Park Budget Accommodation.
Om sex dagar, det vill säga den andra December sätter vi oss på det stora silverglänsande vidundret till plan som under de närmsta 26 timmarna ska fungera som vårt hem. Någon gång under måndagen kommer vi att landa i Sydney där det förhoppningsvis kommer att stå en bil som ska transportera oss till Alfred Park Budget Accommodation.
Buono, il brutto, il cattivo
(vem som är vem får ni klura ut sjäva)
(vem som är vem får ni klura ut sjäva)
